Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Trevlig självständighetsdag 2018! - Finlands ambassad, Stockholm : Aktuellt

FINLANDS AMBASSAD, Stockholm
FINLANDS HONORÄRA GENERALKONSULAT, Göteborg


Finlands ambassad
Gärdesgatan 11, 115 27 Stockholm
+46 8 676 6700, info@finland.se
Finlands honorära generalkonsulat
Götgatan 10, 41105 Göteborg
+46 31 801 050, sanomat.got@formin.fi
Suomi | Svenska |  |  | Instagram
Normal textstorlekStörre textstorlek
 
Nyheter, 30.11.2018

Trevlig självständighetsdag 2018!

Det är 101 år sedan Finland förklarade sig självständigt den 6 december 1917. Självständighetsdagen firas alltid på ett mycket traditionsenligt sätt. Festligheterna börjar med flagghissning på Observatoriebacken i Helsingfors och fortsätter med festgudstjänst i Helsingfors domkyrka och kransnedläggning vid hjältegravar. På kvällen blir det mottagning på presidentens slott.

Mottagning på slottet

Linnan juhlat 2017
Republikens president Sauli Niinistö och hans maka Jenni Haukio på självständighetsdagens mottagning 2017. Foto: Presidentens kansli

På självständighetsdagens kväll är det festmottagning i presidentens slott. Till mottagningen inbjuds personer som presidenten har träffat under året. Bland gästerna finns också regerings- och riksdagsmedlemmar, ambassadörer, krigsveteraner, idrottare och konstnärer. Finländarna bänkar sig framför tv-apparaterna för att se sändningen från slottet och kommentera vad gästerna har på sig.

Yle sänder direkt från presidentens självständighetsmottagning både i tv och på webben torsdagen den 6 december från kl. 18.55 (finsk tid).

Självständighetens historia

Innan Finland blev självständigt var det ett storfurstendöme som var en autonom del i det ryska kejsardömet. Självständigheten föregicks av de så kallade ofärdsåren och förryskningsperioden, som pågick ända fram till Februarirevolutionen år 1917. Den ryske tsaren Nikolaj II abdikerade i mars 1917 och en provisorisk borgerlig regering tog över makten. I Finland trodde man att ett nytt fritt Ryssland hade uppstått och att även Finland skulle få sin frihet.

Den provisoriska regeringen förhöll sig dock negativt till Finlands självständighetsanspråk. När den provisoriska regeringen föll efter att Lenins bolsjeviker gripit makten i en statskupp i november 1917 (Oktoberrevolutionen), delades den politiska opinionen i Finland i två läger: de borgerliga och socialisterna. Borgarna ansåg att Lenins regering inte var laglig och att Finland borde lösgöra sig från Ryssland så fort som möjligt. Socialisterna däremot ansåg att Finland skulle uppnå självständighet genom att samarbeta med Ryssland. Bolsjevikerna utövade påtryckningar på den finska arbetarrörelsens ledning att göra revolution och en generalstrejk inleddes den 14 november. Förberedelserna för en revolution hade inletts, men drogs tillbaka nästan omedelbart.

© Tasavallan presidentin kansliaPresidentens slott i festbelysning © Republikens presidents kansli

Efter dessa händelser bildade Pehr Evind Svinhufvud en ny borgerlig regering och läste den 4 december i lantdagen upp en proklamation, senare kallad Finlands självständighetsförklaring. Den 6 december 1917 godkände lantdagen deklarationen med rösterna 100-88. Finland försökte få utländska stater att erkänna landets självständighet. Flera viktiga stater ville dock först invänta ett ryskt erkännande och Finland uppmanades att vända sig till Lenins regering.

Den 31 december 1917 erkände Lenins bolsjevikiska regering Finlands självständighet. Bakom erkännandet fanns en del baktankar; den socialistiska revolutionens ledare förväntade sig att de finländska arbetarna skulle följa sina ryska bröder och göra revolution för att senare ansluta sig till sovjetfamiljen. Den 4 januari 1918 erkändes Finland av Frankrike och Sverige. Tyskland erkände Finland den 6 januari 1918.

Den sjätte december har firats som självständighetsdag sedan år 1919. Lagen om självständighetsdagens firande som allmän högtids- och fridag är från år 1937. Självständighetsdagen är en ledig dag med lön. De som ändå måste arbeta får lönetillägg för söndagsarbete.

Finlands flagga

Suomen_lippuFinlands blåvita flagga har vit botten med havsblått kors. Det finns tre varianter av flaggan: nationalflaggan (blåvit), statsflaggan (med Finlands vapen infällt i ett kvadratiskt fält i korsets mitt) samt den tretungade statsflaggan. Statsflaggan får endast användas av statliga myndigheter. Den tretungade statsflaggan används av försvarsväsendet. Presidentens flagga är tretungad med vapen i korsets mitt och ett frihetskors i det övre inre fältet. I Finland är flaggdagarna indelade i officiella och allmänna flaggdagar. Var och en har dessutom rätt att flagga på andra än dessa dagar.

Finland fick en officiell flagga först år 1918. Innan dess hade flaggor i olika former och färger använts i landet. När Finland år 1581 blev storfurstendöme inom det svenska riket och fick ett eget lejonvapen började man använda rött och gult som landets färger. Flaggornas motiv föreställde ofta ett gult lejon ståendes på en sabel mot röd botten.

På Floradagen den 13 maj 1848 användes för första gången en flagga som var gjord för Finland. Vid samma tillfälle framfördes också sången Vårt land för första gången. Flaggan var i vitt tyg med storfurstendömets lejonvapen i mitten omringat av en lagerkrans.

På 1860-talet blev frågan om en egen nationalflagga föremål för en bredare diskussion, vilket hade att göra med den gryende fennomanin i Finland. År 1863 lades flera förslag på nationalflagga fram. Den största tvistefrågan gällde flaggans färger: skulle den vara blå och vit eller röd och gul? Flaggförslagen nådde dock aldrig lantdagen och flera olika flaggor användes parallellt.

Under de första månaderna efter självständigheten år 1917 användes en rödgul vapenflagga. Den 28 maj 1918 godkände riksdagen den blåvita korsflaggan med Finlands vapen i korsets mitt som Finlands statsflagga. Flaggan var ritad av konstnärerna Eero Snellman och Bruno Tuukkanen.

Vårt land

MaammeFänrik Ståls sägner av Johan Ludvig Runeberg

Finlands nationalsång heter Vårt land (på finska Maamme). Dikten Vårt land skrevs av Johan Ludvig Runeberg år 1846 och var den inledande dikten i hans diktsamling Fänrik Ståls sägner, som kom ut två år senare. Den tyskfödde tonsättaren Fredrik Pacius tonsatte dikten till en vårfest på Floradagen den 13 maj 1848 och det var den dag som sången Vårt land ljöd för första gången. Sången spreds senare till folket via studentkörer och folkskolor. Vårt land har elva verser, vanligen sjunger man den första och den sista.

Självständighetsfirandet

Självständighetsdagen firas alltid på ett mycket traditionsenligt sätt. Det officiella firandet börjar med att flaggan på Observatorieberget i Helsingfors hissas. I Helsingfors domkyrka hålls en festgudstjänst. I kyrkor runt om i landet hålls självständighetsgudstjänster med kransnedläggning och hedersvakt vid hjältegravarna.

Stämningen är mycket fosterländsk. På tv visas filmer om kriget, till exempel Okänd soldat. Militära parader hålls runt om i landet. Presidenten förlänar ordenstecken och beslutar om befordringar inom försvarsmakten. På ordenskansliets webbplats www.ritarikunnat.fi publiceras en lista över förlänade ordenstecken.

Blåvita ljus

KynttilätPå självständighetsdagen är det sed att tända två blåvita ljus i fönstret. Det finns flera teorier om hur traditionen uppstått. En teori gör gällande att seden går tillbaka till den svenska tiden. Man tände ljus i fönstret på kungliga bemärkelsedagar eller vid kungabesök. Seden levde kvar under den ryska tiden och då tändes ljusen naturligtvis för att hedra tsarfamiljen.

Fira självständigheten i Stockholm

Den 6 december firar man på många håll också i Sverige. Några tips hittar man i kalendern på ambassadens webbsida.

Finlands ambassad i Stockholm firar självständighetsdagen med mottagning för inbjudna på ambassadörens residens torsdagen den 6 december. SVT:s finskspråkiga nyheter Uutiset filmar och gör intervjuer på festen. Programmet sänds veckan därpå.

Skriv ut

Detta dokument

Uppdaterat 7.12.2018


© Finlands ambassad, Stockholm
© Finlands honorära generalkonsulat, Göteborg | Information om webbplatsen | Kontaktuppgifter