Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Teach for Sweden-seminarium - Finlands ambassad, Stockholm : Aktuellt

FINLANDS AMBASSAD, Stockholm
FINLANDS HONORÄRA GENERALKONSULAT, Göteborg


Finlands ambassad
Gärdesgatan 11, 115 27 Stockholm
+46 8 676 6700, info@finland.se
Finlands honorära generalkonsulat
Götgatan 10, 41105 Göteborg
+46 31 801 050, sanomat.got@formin.fi
Suomi | Svenska |  |  | Instagram
Normal textstorlekStörre textstorlek
 
Nyheter, 2.12.2015

Teach for Sweden-seminarium på Finlands ambassad i Stockholm den 16 november 2015

Kultur- och utbildningaminister Sanni Grahn-Laasonen var förhindrad att närvara. Hennes tal hölls av ambassadör Jarmo Viinanen.

Ärade åhörare!

Skolpolitiken i Finland utformas i en exceptionellt krävande miljö. Det ekonomiska läget är allvar-ligt. Under sju år har exportmarknaden försvagats och försatt landet i en ekonomisk lågkonjunktur. Arbetslösheten ökar och arbetslöshetsperioderna blir längre. Den genomsnittliga arbetsprodukt-ionen har sjunkit rejält. De ekonomiska trenderna internationellt har varit oroande, de ekonomiska utsikterna i Kina har försämrats och den ryska ekonomin fortsätter att krympa.

Enligt EU-kommissionens senaste ekonomiska prognos, bryter Finland i år mot EU:s skuldsätt-ningsregler och takten accelererar åtminstone fram till år 2017. Den ekonomiska tillväxten förväntas under de närmaste åren vara mager. I år har tillväxten varit den näst lägsta efter Grekland och nästa år riskerar vi att hamna rejält på efterkälken bland EU-länderna. För att stoppa skuldsättningen har vi varit att utbildningen tvungna att rikta anpassningsåtgärder också vad gäller utbildningsområdet. För att garantera utbildningens tillgänglighet, kvalitet och effektivitet, genomför vi stora strukturella reformer inom högskoleutbildningen och den yrkesinriktade utbildningen.
Samtidigt står Europa inför den värsta flyktingkris sedan andra världskriget vilket sätter solidarite-ten och integriteten på prov i vårt samhälle.

De långvariga ekonomiska svårigheterna har skakat tron på Finlands förmåga att klara sig i den hårdnande internationella konkurrensen och att upprätthålla välfärden. Finland har eftersträvat kunskapsbaserad ekonomisk tillväxt och välstånd. Det finns inte heller några tecken på att denna strategi bör överges. Tvärtom. Globalt har produktion som ingår i värdekedjan gått allt mer i kun-skaps- och kapitalintensiv riktning. En stor del av den senaste tidens tillväxt är baserad på kunskap, forskning och innovation.

Baserat på World Economic Forums konkurrenskraftsrapport är utbildning och tillvaratagande av mänskliga resurser våra strukturella styrkor. World Economic Forums rankar Finland som världs-bästa när det gäller att utveckla och ta tillvara mänskliga resurser. En nyligen gjord inhemsk undersökning (Etla, VATT), däremot, visar att man på den finländska arbetsmarknaden speciellt efterfrågar hög utbildning för krävande arbeten där mångsidig kompetens, kreativitet och abstrakt tänkande betonas. Andelen rutinmässiga arbetsuppgifter och sådana som kan överföras till andra länder har samtidigt minskat. Finlands ekonomiska konkurrenskraft måste också i framtiden att bygga på kunskap, välstånd och social sammanhållning.

Finlands skolsystem, särskilt grundskolan, är fortfarande en attraktiv förebild i världen även om PISA-resultaten sjunkit något. Finlands utbildningsminister befinner sig i en tudelad situation. I Finland efterfrågas besparingar, medan vi internationella sammanhang och för utländska gäster borde förklara våra framgångar och ge goda råd. Även om utmaningar och mål på skolpolitikens område ofta är likartade i de utvecklade industriländerna, har vi lärt oss att vara mycket återhåll-samma när det gäller att ge råd. Utbildning är alltid djupt rotad i ett lands historia, kultur och eko-nomiska struktur. I en snabbt föränderlig och komplex värld har det blivit en vana att tala om goda metoder i stället för de bästa metoderna – också inom skolpolitiken. Ofta är det så att orsak och verkan kan beskrivas trovärdigt först efteråt.

Ärade åhörare!

Hur ska man då förklara den finska modellens framgång? Oftast lyfter man fram de högutbildade, kvalificerade och motiverade lärarna som den viktigaste faktorn. Läraryrket röner i Finland fortfa-rande stor uppskattning och respekt - enligt vissa undersökningar är det till och med hårdvaluta på äktenskapsmarknaden. Kompetenta lärare och annan yrkeskunnig personal möjliggör en omfat-tande självständighet inom skolarbetet och att elevernas individuella behov kan tillgodoses. Lära-rens arbete har präglats av stor frihet att välja pedagogisk metod. Hur målen ska uppnås är inte specificerat i läroplanen utan utrymme ges för välutbildade lärare att använda pedagogiska och didaktiska metoder i enlighet med elevgruppernas sammansättning.
En av Finlands styrkor är en kultur av tillit. Detta avspeglas också i utvärderingarna, vilkas syfte är att stödja lärarnas och elevernas utveckling i stället för att vara ett kontrollmoment. Systemet och innehållet i undervisningen utvecklas ständigt utifrån förväntning och forskning. Principen att alla kan gå i en närliggande skola, elevstödet och den välutvecklade specialundervisningen stärker jämställdheten i utbildningen. Skolornas arbete stöds av nationella läroplaner. I Finland råder en god balans mellan centraliserad styrning och skolornas autonomi.

Kärnan i den finländska skolpolitiken har varit tillvaratagandet av humankapitalet, vilket också har skapat förutsättningar för en bred innovationspolitik. Investeringar i utbildning och forskning har främjat utvecklingen av teknologier och de tagits i bruk på ett effektivt sätt. I Finland anser man att en hållbar ekonomisk tillväxt, välstånd och samhällsförnyelse uppnås genom att man tar tillvara hela folkets begåvningsreserver. Enligt vårt sätt att tänka och agera hör välbefinnande, jämlikhet, kreativitet och konkurrenskraft ihop. Ett väl utformat socialt skydd har gjort det möjligt för oss att ta förnuftiga risker och förnya vår ekonomi. Rättsstatliga principer har gett ett starkt stöd i samhället, korruptionen har varit liten och våra skyddsnät och starka institutioner har dämpat medborgarnas oro för ökad ekonomisk öppenhet.

Vår utbildningspolitik siktar allt mer mot att skapa lärmiljöer som ger utrymme åt kreativitet och åt att få individens olika förmågor att blomstra. Tanken är att i undervisningen ännu bättre dra nytta av elevernas naturliga nyfikenhet. Genom metoder för deltagande förbättras elevernas mo-tivation och förmåga att styra sina egna liv. Den finländska framgången hänger inte enbart på ett litet antal högteknologiska toppföretag eller experter. Olika utredningar och kreativa strategier har utan undantag kommit till samma slutsats: kreativitet finns i många former och tillhör alla. Den är relaterad till det dagliga livet, sociala aktiviteter, vetenskap, konst, uppfostran, utbildning, arbete, arbetsgemenskaper och företagande. Genom att i tidig barndom och i grundskolan uppmuntra kreativitet lägger vi grunden för att lyckas senare i livet.

De goda kunskapsresultaten i internationella jämförelser skulle inte vara möjliga utan en för ut-bildningen gynnsam värdegrund. I en studie av finländska värden har man funnit att skolan och utbildningen är mycket mer betydelsefulla för finländare än för till exempel ungrare, norrmän, tyskar eller amerikaner. [Hur viktig utbildningen är för oss avspeglas också i en undersökning som gjordes 2009 där man tog reda på vad finländarna anser om sitt förflutna. Finländarna tyckte att en grundskola för alla var det i särklass viktigaste i Finlands historia. Mer än tre fjärdedelar av de svarande såg utbildning som en av de fem viktigaste sakerna medan betydligt färre nämnde vin-terkriget, den allmänna rösträtten, välfärdsstaten, EU-medlemskapet eller inbördeskriget.

Uppskattningen av utbildning är hållbar. När man i Finland har undersökt medborgarnas förtro-ende för institutioner, har vanligtvis polisen, försvaret och rättsväsendet legat i topp. År 2014 var skolsystemet för första gången det som finländarna hade mest förtroende för, tätt följt av polisen.

Vi har dock också en del stora bekymmer, som till viss del är gemensamma med Sverige. I Finland har man uppmärksammat att kunskapsbasen har urholkats. Ungas kunskapsresultat sjunker. Atti-tyder som stör inlärningen har ökat. Det finns tecken på att glädjen i lärandet är på väg att för-svinna. Social bakgrund har allt mer börjat påverka kunskapsresultaten. Ökningen av utbildnings-nivån har avstannat. Alltför många vuxna saknar baskunskaper för att lyckas i arbetslivet.

Studier visar att användningen av IT- och kommunikationsteknik i utbildningen har en positiv effekt på lärandet. Men vi förmår inte att i tillräckligt hög grad dra nytta av vår utmärkta teknolo-giska miljö och kunskap i undervisningen och lärandet.
Internationella jämförelser visar att finländska hem är tekniskt välutrustade och att de unga är flitiga fritidsanvändare av informationsteknik. Men även om den tekniska utrustningen i hemmen ligger i topp bland OECD-länderna, är skolornas utrustning endast genomsnittlig. Unga finländare använder digitala system främst i hemmen och för underhållning. Enligt en undersökning använder finländska grundskolelärare ICT-verktyg i undervisningen i matematik och främmande språk i mindre utsträckning än i något annat av jämförelseländerna. Därför vill regeringen satsa kraftfullt på lärarutbildning, elevernas digitala kompetens, pedagogisk förnyelse samt ändamålsenliga och lätt använda material och applikationer. Utvecklingen av nya inlärningsmiljöer och användning av digital teknik är ett av regeringens främsta projekt.

Ett stort bekymmer när det gäller den stora vågen av invandrare och flyktingar är kunskaperna hos personer med invandrarbakgrund. Första generationens invandrarungdomar ligger cirka två år efter övriga elever i matematik och situationen är knappast bättre när det gäller invandrare i andra generationen. Skillnaderna i kunskaper mellan den infödda befolkningen och invandrarna är bland de största i EU-länderna. Risken att uteslutas från högre utbildning är dubbelt så hög bland elever med invandrarbakgrund jämfört med den infödda befolkningen.

Skolan har ett stort ansvar när det gäller att hantera flyktingkrisen på ett humant, rättvist och håll-bart sätt. En undersökning som handlar om att bygga nationer, att omfatta gemensamma värde-ringar, att klara kriser och klara förnyelse utmynnar alltid, utan undantag, i att vikten av utbildning betonas. Invandrarnas väg till ett nytt och värdigt liv, arbete, att bli medlemmar av samhället och aktiva medborgare, går genom utbildning. Utbildning är en grundläggande del av integrationen.

Det är klart att det starkt ökade antalet asylsökande innebär ytterligare stora utmaningar för hela utbildningsväsendet. Vår lagstiftning garanterar alla barn, inklusive asylsökande, förskole- och grundskoleundervisning. Undervisning ska organiseras utan dröjsmål när ett barn har placerats i en kommun. Alla kommuner där asylsökande barn nu placeras, har dock inte tidigare erfarenhet av att utbilda invandrarbarn. Därför anser vi att kommunala riktlinjer och uppföljning är mycket viktiga och kommunerna har i september fått vägledning i dessa frågor.

Asylsökandes och invandrares vägar till utbildning och arbetsliv är för närvarande alldeles för långsamma och det är meningen att de ska effektiviseras och snabbas på. Vi försöker skaffa oss mer information om de asylsökandes kompetens än tidigare, redan i mottagningsskedet. Vi effektiviserar också identifieringen av deras tidigare utbildning för att kunna styra dem till lämplig vidareutbildning. Det behövs också en hel del förbättringar när det gäller hur undervisningen i de två inhemska språken organiseras. För dem som stannar i landet ska språkundervisning och annan utbildning kombineras så att det leder till en snabbare övergång till arbetsmarknaden och integration.

Ärade åhörare

Arbetslivet förändras på ett sätt som gör den tidiga barndomen och grundutbildningen ännu vik-tigare än tidigare. Arbetstillfällen försvinner och nya jobb skapas, kunskapsbehoven förändras. Många sådana yrken kommer att försvinna som vårt gamla utbildningssystem förberedde oss för och nya uppgifter uppstår i stället. Förskolor och grundskolor måste säkerställa att alla elever får kunskaper i inlärning och vilja att lära sig nya saker, helt nya yrken och arbetsuppgifter – till och med många gånger i livet.

OECD, EU, tankesmedjor och utbildningsutvecklare har försökt att definiera framtidens nyckel-kompetenser. De påminner om behovet av att förbättra de traditionella grundläggande färdighet-erna såsom läsning och matematik, till exempel på nya matematikområden och när det gäller digital läsförmåga. Analytiskt beslutsfattande, inhämtning och bearbetning av information, kritiskt tänkande, kreativa problemlösningar, entreprenörsförmåga samt emotionell kompetens, samar-bets- och kommunikationsförmåga är viktigare kunskaper än tidigare. Det är också viktigt att den traditionella idén om skolans fostrande uppgift håller på att få ny tyngd. Uppmärksamhet ägnas även åt att utveckla elevens personlighet, karaktär och självkännedom. Förutom att tillägna sig kunskap och kompetens uppmuntras barn och unga att omfatta de grundläggande dygderna flit, uthållighet, initiativförmåga och etik.

För att uppnå förbättrade kunskapsresultat och studiemotivation krävs det att skolsamfundet utvecklas ur en helhetssyn på barns och ungdomars välmående. Vi vet till exempel att med motion och olika konst- och kulturyttringar kan man förbättra motivationen, inlärandet, delaktigheten och glädje i att lära.

Regeringens mål för 2025 är ett Finland där man hela tiden har lust att lära sig nya saker. Den finländska kompetens- och utbildningsnivån har ökat, vilket stödjer förnyelsen av det finländska samhället och möjliggör jämställdhet. Finland är ett föregångsland inom utbildning, kompetens och modernt lärande. I regeringsprogrammet undersöks hela kunskapskedjan från utbildning tidigt i barndomen till forskning på högsta nivå. Undervisning och forskning på högskolenivå kan inte vara av internationell standard om vi inte förmår hålla fast vid vår världsberömda grundskoleut-bildning som kombinerar jämställdhet, effektivitet och hög kvalitet.

Som jag nämnde tidigare så är en av Finlands styrkor kontinuerlig förnyelse baserad på prognoser och forskning. Det är viktigt att dra lärdomar av andra länders erfarenheter. Att förhindra urholk-ningen av kunskapsbasen, utbildningen av invandrare och användning av ny teknik är områden där vi kan göra framsteg genom samarbete och genom att lära av varandra.

Skriv ut

Detta dokument

Uppdaterat 2.12.2015


© Finlands ambassad, Stockholm
© Finlands honorära generalkonsulat, Göteborg | Information om webbplatsen | Kontaktuppgifter